tisdag 10 februari 2009

Ananias och Sapfeiras död - ett problem för pacifister?

Berättelsen om Ananias och Sapfeira i Apg 5 är en svårhanterlig berättelse. Även för den som inte är pacifist. Varför dödar Gud dem om han är en så kärleksfull Gud och Jesus så tydligt sa att allt våld är fel? Går denna berättelse att förena med idén att vi i och med Kristus nu lever vi i ett annorlunda rike som inte bygger på våld? Händelsen injagar fruktan hos den första församlingen, vilket är just vad våld används till även i världsliga riken? Kan det vara något fel på premissen att allt våld är fel?

13 kommentarer:

Joachim Elsander sa...

Bra fråga! Jag har inget svar att plocka fram ur bakfickan. Den berättelsen känns så GT:aktig på ett jobbigt sätt. Att påstå att de dog av skam låter lite långsökt...?
Jag hoppas också på ett spännande samtal!

Tomas sa...

Joachim, ett annat exempel är kung Herodes död i Apg 12. Gud avrättar honom för att han gjorde sig till en gud och inte gav Gud äran. Också problematiskt.
Fast, vill du ha en ordentlig diskussion om detta så får du nog ställa samma fråga på din blogg eller länka till mig.

Excelsis sa...

Det finns ju en parallell händelse i GT med Datan och Aviram (4 Mos 16) det handlar ju också om offer där någon vid tidig tidpunkt dör för att Gud vill visa en poäng.

Ussa i 2 Sam 6 och 1 Krön 13 blir ju lite "styvmoderligt" behandlad...

Excelsis sa...

Det berörde ju inte pacifismen så mycket, men kanske kan vara underlag för diskussion.

Joachim Elsander sa...

Herodes är en sak, jag har lättare att smälta att han fick på nöten. Han var trots allt en galen och korrupt despot. (såna finns det nog av)

Men Ananias och Apfeira är svårare. Vi får väl anta att de var lärjungar som ville följa Jesus. Eller hur? Det fanns girighet i deras liv och det finns lögn och konflikträdsla men det finns det väl hos oss alla lite till mans eller? Jag undrar över varför det gick så fort, varför fick de inte chansen att förvandlas chansen att växa?

Samtidigt så står det ju att syndens lön är döden. Kanske var man i ett sånt skeende att syndens allvar behövde illustreras på ett drastigt sätt (Okej, jag är inte bekväm med det svaret) Eller så finns det mer i berättelsen som vi inte ser. (en feg utväg va?)

Excelsis: GT är ju fullproppat med svåra, konstiga grejer, gissa vad glad jag är att det bara är några ställen i NT!

Jonas Melin sa...

Det är en intressant text att diskutera. De flesta tycker nog att det är svårt att förstå varför Gud gör som han gör med Ananias och Sapfeira. Däremot tycker jag inte att texten har något att göra med frågan om pacifism och icke-våld. Det är ju ingen som brukar våld eller godkänner våld i det här fallet, eller hur. Att Gud är domare är väl en helt annan sak. Även pacifister lämnar domen åt Gud.

Aletheia.se - MyTwoCents sa...

Intressant vinkel av denna story. Generellt sett tvivlat jag på att Jesus var den mys-kille vi förvandlat honom till med våra flanelltavlor på 70 talet.

Vi har ju även armageddon där Gud i stor skala kommer att förgöra sina fiender.

Hur som helst - bra fråga. Inga lätta svar.

/Daniel

Tomas sa...

Jonas, efter du punkterat min koppling till pacifism så får väl jag försöka rädda mitt frågetecken på något sätt. Återmommer inom kort.

Tomas sa...

OK, nu kommer mitt lilla försvar av kopplingen till pacifism.

1. Våld: att två mäniskor dödas måste betraktas som ett slags våld? Även om det är Gud som utövar det. För att förtydliga: Gud dödar avsiktligt någon. Även om det kanske sker utan smärta. Byter vi ut aktören till en människa så skulle vi väl betrakta det som våld?

2. Det är korrekt att det inte finns någon uppmaning till våld, men är det ändå inte problematiskt att Gud skrämmer sitt eget folk genom att döda två människor? Om Gud tillgriper sådana åtgärder för att bygga sitt rike, varför är det då inte möjligt att världsliga riken också har rätt att använda våld?

3. Det finns också de som förkastar allt våld som menar att vi så lite som möjligt skall stödja/involvera oss i makt som bygger på vål t.ex. staten. Denna ståndpunkt blir problematiskt då Gud delvis också verkar bygga på samma princip.

Hoppas dessa punkter leder samtalet vidare.

Jonas Melin sa...

Tomas. Jag tycker att du blandar ihop flera olika frågor. Jag tänker så här.

1. Att Gud låter människor dö som en konsekvens för sina synder är knappast uppseendeväckande. Syndens lön är döden, skriver Paulus. Det uppseendeväckande är att det i det här fallet sker så plötsligt och omedelbart. Men Gud är en rättvis domare och han kan tydligen låta sådant ske. Jag ser dock Guds straff som att han utlämnar människan till komsekvenserna av hennes handlingar och inte som ett aktivt våld. Det står heller inget om dödsorsaken i texten.
Att byta ut Gud mot människan i texten är väl en helt orimlig bibeltolkning. Då kan man ju få det till vad som helst. Du menar väl inte att pastorn har rätt att slå ihjäl syndiga församlingsmedlemmar? (Det fattar jag att du inte gör)
Paulus uppmanar ju oss att lämna hämnden åt Gud när han skriver. "Ta inte rätten i egna händer, mina kära, utan låt Guds vrede ha sin gång, ty det står skrivet: Min är hämnden, jag skall utkräva den, säger Herren. Men är din fiende hungrig, ge honom att äta; är han törstig, ge honom att dricka. Då samlar du glödande kol på hans huvud. Låt dig inte besegras av det onda, utan besegra det onda med det goda." (Rom 12:19-21). Som kristen pacifist har jag inga problem med att Gud är domaren. Snarare tvärtom!

2. Den andra frågan är om världsliga myndigheter har rätt att använda våld. Den frågan diskuteras inte alls i Apg 5 och måste avgöras från andra texter, tex Rom 13. Gud har inrättat överheten för att straffa ondskan och därför bär den sitt svärd säger Paulus. Även en kristen pacifist kan ge överheten rätt att utöva ett visst våld i sin myndighetsfunktion, även om det finns mycket man kan diskutera när det gäller det.

3. Den viktigaste frågan för en kristen pacifist är om en lärjunge till Jesus kan använda dödligt våld för att försvara sig själv, sin familj eller sitt land. Den frågan berörs inte heller i Apg 5 och därför tycker jag inte att berättelsen om Ananias och Sapfeira är relevant för frågan om kristen pacifism. Det är däremot väldigt mycket av Jesu undervisning i evangelierna (särskilt Matteus och Johannes). Min egen hållning är att en lärjunge till Jesus inte ska använda dödligt våld i den privata sfären och inte heller kan ha en offentlig roll i samhället där han kan döda eller döma någon till döden. Vi är i världen för att frälsa världen och inte för att döma den.

Detta var mina tankar om detta stora och komplicerade ämne. Jag hoppas någon kommer med reaktioner så att samtalet fortsätter.

Anonym sa...

Hallå, jag heter Micael.

Att Gud har gett oss livet och har rätt att ta tillbaka det är Bibeln noga med att poängtera. Alla människor kommer att dö för sin synd, och även om vi tycker att det är mer hemskt när det sker så plötsligt och i ung ålder är all död plötslig och i ung ålder om man ser det i evighetsperspektivet. Som kristen pacifist lämnar man domen åt Gud. Den dom vi alla förtjänar är döden, men de som lämnar över sin synd på Jesus kommer fortsätta leva, eftersom Han dog för oss. Att Gud har rätt att döda är alltså ett faktum - och Han gav den rätten till det gammaltestamentliga Israel, men i och med att Evangeliet kom som ska predikas för alla folk blir det nya budet att vi ska älska även dem och ge dem liv istället för att döda dem.

Jag har skrivit mer om det här: http://www.grenholm.net/micael_aeo_3gt.html

Och gällande om staten har rätt att döda så finns det inget stöd för det i Rom 13 - svärdet som nämns där var en kort dolk som inte användes i krig, det var ett ordningsredskap, antikens batong. Jag har skrivit om Rom 13 här: http://www.grenholm.net/micael_aeo_3makten.html

Tomas sa...

Jonas o Micael, jag har influensan så jag återkommer med ett utförligare svar senare (om jag nu komme på något... ni kanske är för bra för mig...). Vill bara kommentera punkt 1, jag menade att om en människa hade dödat Ananias och Sapfeira så hade vi nog det räknats som ett våldsdåd. Eller?

Jonas Melin sa...

Krya på dig Tomas. Ta det lugnt! Det handlar väl om att samtala och inte om att vinna diskussioner. Jag bara försöker förklara hur jag tänker och hur jag förstår bibeltexten.
Om en människa hade dödat Ananias och Sapfeira hade det varit ett våldsdåd, men nu var det ju inte det.